Tack för i år – och nya tag 2024

Tack för ditt stöd till Naturskyddsföreningen under året! Nu önskar vi dig sköna helger kring jul och årsskifte, värme, vila, avkoppling och god samvaro med dina medmänniskor.

Inför 2024 behöver vi dina idéer kring vad du vill ska hända lokalt i föreningen och vad du kanske själv skulle vilja bidra med. Den 18 januari kl. 18.00 har vi ett öppet möte på zoom för att planera årets verksamhet. Vi återkommer efter nyår med inbjudan och information om hur du anmäler dig. Sedvanligt årsmöte hålls sedan i 21 mars.

Vi kommer att fortsätta bistå Ludvika kommun i arbetet för ny skogsstrategi och miljöstrategi. Vi kommer att fortsätta slåttra och jobba med blomrika vägkanter. Vi vill skydda hotade naturskogar vartefter de avverkningsanmäls. Det arbetet innebär inventeringar som kan resultera i överklaganden till Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Vi ser det också som viktigt att föra ut relevant information i lokalpress och vid olika evenemang. Vad mer tycker du vi ska göra i rådande kris för klimat och biologisk mångfald? 

Som avkoppling vill vi ha några exkursioner till naturreservat eller andra fina naturområden i närheten. Har du idéer om lämpliga besöksmål?

Vi vill få in fler som kan arbeta aktivt i föreningen! Kom med om du tycker arbetet för att skydda naturen är viktigt.

Styrelsen för Västerbergslagens Naturskyddsförening

Hot mot Miljöförsvarare

Gå in på länken allra längst ned så hittar du info om hot mot miljöförsvarare – ute i världen, men även här i Sverige.
(Namninsamlingen lyckas jag för ögonblicket inte ta mig fram till.)
Bengt Lundborg
.

Svamputflykt till Kalkberget

Säckjordstjärna.

Strax norr om Skenshyttan, precis innanför gränsen till Borlänge kommun, ligger Kalkberget, ett litet område som i äldre tider exploaterades inom järnhanteringen. Där finns ett kalk- och marmorbrott samt rikligt med gropar efter järnmalmsbrytning. Mineralerna i marken är synnerligen gynnsamma för svampar så att där finns många rödlistade, sårbara och sällsynta svamparter. Man har till och med hittat en art som inte ens finns beskriven i litteraturen. I början av 2000-talet hotades området  av långt framskridna planer på skogsskövling. Genom intensivt agerande, av bland annat Anders Janols, stoppades dock planerna och området åtnjuter idag i vissa delar biotopskydd, för andra delar finns naturvårdsavtal.

Svampklubben Skogsriskan, anförd av Anders Janols, Anna-Greta Bengtsson,  Bo Karlstens och Cecilia Rastad, arrangerade den sista september en svamputflykt till området. Västerbergslagens naturskyddsförening anslöt till utflykten och det gjorde även en grupp studenter inom natur- och skogsvård vid Klarälvdalens folkhögskola. Totalt var vi cirka 25 deltagare. Området genomsöktes av spontant bildade grupper som sedan samlades för sortering och utvärdering av fynden: matsvampar på gröna tallrikar, giftiga svampar på röda tallrikar, olika intressanta svamparter på rosa och vita tallrikar.

En lyckad utflykt som gynnades av bra väder, sol och lagom vind som höll mygg och älgflugor borta. Ett stort tack till Skogsriskan!

Bengt Lundborg

 

Utvärdering av svampfynd.

Pajsoåns Vattenlandskap

 

Pajso nedanför Vännebo kraftstation.

Ett projekt har påbörjats för att återställa den strömmande ån med sina naturliga hinder. Från att tidigare ha varit flottningsled på vissa ställen vill man lägga tillbaka stenar mm i ån för att gynna flodpärlmusslan som behövs för att öringen ska trivas. Projektet kommer att ta flera år och är ännu bara i planeringsstadiet. Stora Enso (med projektledare Niklas Trogen) är huvudman och det ingår folk från Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningen, Jägareförbundet, VB kraft, (som förestår Vännebo kraftstation) samt Ludvika kommun (representerad av Daniel Svensson och vår nya kommunekolog Anki Alfredéen). Från vår krets av Naturskyddsföreningen deltar Janolof Hermansson och undertecknad.

Som ett led i arbetet gjorde arbetsgruppen onsdag den 13 september ett studiebesök vid Sönntjärnsmossen i trakten av Gänsen. Det är en mosse som Länsstyrelsen har återvätt i närheten av Pajsoån. Våtmarker är viktiga som kolsänkor, för bevarande av biologisk mångfald och för att utjämna höga vattenflöden. Att återväta en våtmark är ett stort arbete, som kräver speciella åtgärder. Man hade fått fälla en del klen skog i kanterna, och dessa träd fick sedan tjäna som del av fyllning ovanpå de uppdämda kanter, som åstadkoms av uppgrävd torv, som lades torv mot torv i kanterna av mossen. En del uppgrävda, vattenfyllda stora gropar blev resultatet innanför kanterna, och mellan dem lades ”stoppar” av torv för att vattnet skulle stanna kvar. En del stoppar gjordes också av morän och var längre, allt för att vattnet inte skulle leta sig ut. Bilden nedan visar en kant av den återvätta mossen. Man får se efter 15 år, om åtgärderna varit tillräckliga.

Dagen avslutades med ett besök på Vännebo kraftstation, där Pajsoån flyter lugnt nedanför stationen.

Monika Utter

I en ny rapport framtagen av naturskyddsföreningen och WWF, Porlande bäckar och brusande älvar – värden och nyttor i fritt strömmande vatten, finns fakta och konkreta rekommendationer om hur man ska ta hänsyn till olika värden i fritt strömmande vatten. Det handlar om såväl biologiska värden i form av ekosystem och biologisk mångfald, ekonomiska värden i form av fiskemöjligheter och turism som mer svårfångade värden som skönhetsupplevelser och naturens egenvärde. Se https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/porlande-backar-och-brusande-alvar-vardet-i-strommande-vatten/

Återvätning av Sönntjärnsmossen.

Vård av finnklint vid Sporrberg

Finnklint vid Sporrberg

Måndag den 18 september utförde Ola Prenner och undertecknad tillsammans med Per Johansson från Länsstyrelsen ett slåtterarbete vid Sporrberg i ett försök att undersöka, hur vi bäst vårdar och bevarar växtmiljön för finnklinten. Vi mätte upp tre rutor 5×5 meter på tre olika platser på den gamla tomten i Sporrberg. Per bokförde och Ola och jag räknade hur många plantor respektive stjälkar av klint som växte inom var och en av de fyra rutor, som vi delade de större rutorna i. Det blev alltså fyra rutor a’ 2,5×2,5 meter inom varje fyrkant. Vi slog med lie i två rutor och räfsade bort gräset. I en räfsade vi även bort mossa och förna. En ruta slogs med trådtrimmer och en ruta lämnades orörd.

Meningen är, att vi nästa år ska observera, om det blev någon skillnad på de olika växtmiljöerna och sedan åter räkna hur många finnklint som växer där.

Monika  Utter

Miljövänliga veckan

 

Miljövänliga veckan infaller i år 30 september till 8 oktober. I år liksom de 2 senaste åren är temat ekologisk mat. Många ekologiska bönder funderar just nu på att övergå till konventionell odling på grund av dålig lönsamhet i det rådande ekonomiska läget. Ekologisk odling belönas tyvärr inte för den nytta som görs för insekter, djur och människor. Ekologiskt har nedprioriterats till förmån för närodlat, men i närodlat som inte är ekologiskt används konstgödsel som innebär större transportkostnader och odlingen kräver  bekämpningsmedel som bidrar till att förgifta djur, växter och i slutändan oss människor.

Just nu är det billigare med konventionellt odlat men i längden förlorar vi på det. Så om du har råd:

KÖP EKOLOGISK MAT så stöder du naturen och dig själv (och framtida generationer)

Förra årets miljövänliga vecka fokuserade på ekofrukost. I år handlar det också om frukosten och särskilt ekologisk ost. Till varje kilo ost går det åt 10 liter mjölk som den ekologiska bonden kan få sälja. Den som vill bjuda sina arbetskamrater på ekofrukost kan hämta råd och recept på  Naturskyddsföreningens UTSTÄLLNING på LUDVIKA BIBLIOTEK under vecka 40.

Naturskyddsföreningen förordar fem livsmedel som man främst bör välja ekologiska. Fyra som annars är besprutade är KAFFE,  DRUVOR, POTATIS och BANANER. Och i den mån man kan för priset bör man välja MEJERIVAROR för att stödja svenska ekologiska bönder. 

Årlig slåtter vid Nedre Pundet

 

Nedre Pundet är en oansenlig gammal vändplan längs vägen mellan Norhyttan och Gänsen. På området växer några ovanliga låsbräkenarter och orkidéer och Naturskyddsföreningen försöker gynna dessa genom sen slåtter (för att magra ut jorden) och rensning av sly, ljung och nedfallna grenar. I år samlades vi för uppdraget den19 juli. Bilden ovan visar Ulf, Ann-Kristin, Monika och Gunilla (och hundarna Yxe och Nisse) efter välförrättat värv.

Eftersom vi är ute i sen växtsäsong fanns inte många arter i blomning. Vi hittade två små låsbräkenplantor; goda år kan man hitta runt 100 plantor på platsen. Vi såg också fröställningar av nattviol och grönvit nattviol. Bilderna nedan är från Nedre Pundet i juni 2021, topplåsbräken (förutom den stora plantan kan man se två små), samt en ståtlig grönvit nattviol.

 

Topplåsbräken

Grönvit nattviol

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Text och foto Bengt Lundborg

Skogsklocka och finnklint

Skogsklockan blommar nu längs cykelvägen mellan Brunnsvik och Norrvik. Cykla – eller parkera på sjösidan av Brunnsvik och gå några hundra meter mot Norrvik.

Finnklinten blommar vid Sporrberg, ett före detta torpställe vid en av småvägarna ett par kilometer rakt söder om byn Hällsjön. Platsen är numera naturreservat.

Skogsklocka vid cykelvägen.

Finnklint vid Sporrberg.

Fjärilsvandring vid Skifsen

Vid Skifsen söder om Fredriksberg bosatte sig skogsfinnar för ungefär 400 år sedan. Ända fram till 1940-talet har det funnits fast boende på platsen, men då revs byggnaderna och det planterades skog. Sedan 2005 har ideella föreningen Skifsens Vänner arbetat med att åter bygga upp en finngård på platsen. Nu finns åter rökbastu, ria och rökstuga, och en svenskstuga är under uppbyggnad.

I juli hölls den populära Säfsenveckan för 26:e gången med olika arrangemang i de traditionsrika byarna kring Säfsnäs. Skifsendagen inföll i år den 10 juli, och sedan ett antal år deltog vi från Naturskyddsföreningen för att ”på plats” informera om natur och naturskydd. Vi bidrog med ett populärt natur-quiz för barn, den så kallade naturfalken, och med bokförsäljning.

För andra året genomförde vi också en fjärilsvandring i området. Vi hittade arter typiska för skogsbygder med mossar, kärr och hyggen, totalt bara 6-7 arter, betydligt färre än i bördigare trakter. Karaktärsarter är olika pärlemorfjärilar, bland annat myrpärlemorfjäril, och den vackra svavelgula höfjärilen.

Två infångade exemplar av myrpärlemorfjäril.

Riksstämma 2023

Jag deltog som ombud för Västerbergslagen på Naturskyddsföreningens riksstämma i Västerås 16–18 juni 2023. Vartannat år hålls riksstämma, där stämman avgör styrelsens uppdrag 2 år framåt, och vartannat år riksmöte, där det handlar om kretsarnas och länskansliernas arbete. 

Flera viktiga frågor avhandlades: ny styrelse för 2 år framåt, ny ordförande, bearbetning av framstegsstrategin att gälla 4 år framåt och stadgeändring, eftersom många sett behov av mer återbäring till kretsar och länskanslier.

Vem ska efterträda Johanna Sandahl som ordförande efter 9 år? Precis som när hon blev vald föredrog man nu en ung kraft framför beprövad erfarenhet. Beatrice Rindevall blev vald med stor majoritet, och konkurrenten Karl-Axel Reimers lovade bidra med sin kunskap och erfarenhet.

Hur ska fördelningen ske av medel till regioner och kretsar och till Rikskansliet? Nu bestämdes att 35 % av gåvor överskjutande 50 miljoner ska gå till periferin, att Riks kan ta arbetsgivaransvar perifert när så behövs och att man för övrigt kan söka bidrag för sina verksamheter utanför ordinarie söktider. 

Hur ska föreningen bäst stödja Norrbotten och Västerbotten där det nu sker så stora ingrepp på naturen? NF ska göra sitt yttersta – dock oklart nu hur och hur mycket. Att styrelsen har bristande representation från norra delen av landet ska tas med i valberedningens kalkyl framöver.

Naturskyddsföreningen är en politiskt och religiöst opartisk, demokratisk sammanslutning som drivs av vilja till samsyn, inkludering, respekt för varandra och framför allt för naturens behov. Vi vet att våra liv hänger på om naturen ger oss utrymme att leva. Miljöarbete har i politiken ofta betraktats som en finess, ett särintresse, när pengarna så tillåter – fastän biologisk mångfald och ett klimat i tillräcklig balans i själva verket är oundgängliga för vår överlevnad. 

Varje gång jag är på riksstämma gläds jag åt vår förening som faktiskt gör skillnad genom styrkan hos sina hängivna medlemmar och sin samlade expertis!

Gunilla Lundborg