Fjärilsvandring vid gruvmuseet

För att gynna den biologiska mångfalden har växtligheten vid gruvmuseet fått breda ut sig fritt över stora ytor och slåtter sker först sedan växterna fått fröa av sig. Vid första anblicken kan man undra vad det är för människor långt ute bland ogräset! Jo, det är entusiaster från Naturskyddsföreningen i Västerbergslagen som letar fjärilar och insekter på ängarna vid gammelgårdens gruvmuseum.  Sex intresserade medlemmar hittade under söndagsförmiddagen (21/7) flera arter av fjärilar, dock inte den Sexfläckiga bastardsvärmaren, en svart och rödfläckig vacker fjäril som kan utsöndra vätecyanid och som har setts där förr om åren. Av fjärilar sågs bland annat Amiral, Citronfjäril, Silverstreckad pärlemorfjäril, Ängspärlemorfjäril, Kål- och Rapsfjäril, Mindre tåtelsmygare, Vinbärsfuks och Luktgräsfjäril. Av övriga insekter observerades  bland annat Myskbock, en metallglänsande rätt stor sak i grönt, blått eller brons, Blå jungfruslända, även den metallglänsande, och Nässelplattpiga.

Monika Utter och Bengt Lundborg

Bilder: Thorild Jonsson, Lars Ström,
Monika Utter och Gunilla Lundborg

Myskbock.

Nässelplattpiga.

Blå jungfruslända.

Vinbärsfuks,

 

 

 

Stora lupinbekämpardagen

 

Gunilla, Marianne och John kämpar med vresiga lupinrötter.

Vår krets hedrade den 6 juni, Stora Lupinbekämpardagen, genom att gräva lupiner på Storslättsvägen, en av de vägsträckor vi vårdar inom projektet Världens längsta blomsteräng. Förutom några från Naturskyddsföreningen deltog ett antal personer från den lokala vägsamfälligheten. Lupinerna hade tyvärr helt tagit över på delar av sträckan på bekostnad av ängsblommor och orkidéer. Men på några ställen såg vi i alla fall nästan utslagna brudsporrar. Vad vi sett är att en enda insats där man gräver upp rötterna gör att området klarar sig i flera år innan några nya lupinplantor börjar tränga in. Det ger en god chans för de naturliga arterna att återhämta sig.

Vi fick släpvagnen full med sopsäckar med lupiner att skickas till förbränning. På Björnhyttan hade många redan kommit med sina välfyllda säckar lupiner; containern för invasiva växter blev nästan fylld. Glädjande att så många fått upp ögonen för problemet med invasiva växter och är beredda att bidra till en lösning.

Bengt Lundborg

 

Biologiska mångfaldens dag

Den internationella Biologiska mångfaldens dag infaller den 22 maj varje år. Och hela veckan kring 22 maj varje år genomför Ludvika kommun evenemanget Earth Week. Man har flera arrangemang varje dag som visar upp kommunens arbete inom miljö, energi och hållbarhet och också ger tips om hur vi som medborgare kan bidra.

Sedan ett antal år samlas vår krets av naturskyddsföreningen på biologiska mångfaldens dag för att bekämpa invasiva växter. Vi har valt ut en sträcka längs cykelvägen från Ludvika ut mot Iviken där vi gräver bort lupiner för att magra ut jorden och ge livsrum för traditionella ängsblommor – som våra bin, humlor och andra pollinatörer behöver. Sträckan ingår som en del av vårt engagemang i projektet Världens Längsta Blomsteräng som Naturskyddsföreningen driver.

Som en del av Earth Week fick vi i år fantastisk grävhjälp av kommunens personal inom verksamhetsområde planering. Runt 20 personer höll en friskvårdsdag och grävde för glatta livet. Bilden visar en del av arbetsstyrkan på den tvärbranta sluttningen ner mot Väsman vid rastplatsen nära Hammarbacken. Andreas Falk flög drönaren som tog bilden. Kommunen satsar på bekämpning av invasiva växter och har gett ut en liten fälthandbok med de vanligaste arterna som ger oss problem.

Bengt Lundborg

Pajsoåns Vattenlandskap, 2

Västerbergslagens krets av naturskyddsföreningen deltar i arbetsgruppen kring återställandet av vattenlandskapet i Pajsoån. Ett tidigare möte avrapporterades här på hemsidan 23/9 2023. Ett nytt möte hölls idag och refereras nedan.

Vi samlades 9 personer på Stora Ensos kontor i Hagge. Representanter från Stora Enso, Länsstyrelsen, VB Kraft, Sunnansjö fiskevårdsförening, Ludvika kommun och undertecknad för naturskyddsföreningen. Vi informerades om att Ludvika har fått en ny miljöchef, Ronny Hermansson, som tidigare arbetat på länsstyrelsen i Västmanland, men han var inte med. Henrik Evald från länsstyrelsen redogjorde för sin biotopkartering av Pajso, som är nästan klar. Biflödet Gensån, 5,5 km återstår att inventera på kulturmiljö och musslor. Stora Enso har gjort en truminventering; 27 av 88 vägundergångar är inventerade, och dessa blir ju vandringshinder för öringarna. Man försöker lägga valvbågar i stället för trummor, så blir de mera lika naturen. En del av dikade våtmarker kommer att återvätas. Det är Skogsstyrelsen som väljer ut dessa och utför återvätningen. Man har sett lavskrika och videsparv i Pajsos närhet vid Långvasselheden och troligen flodpärlmussla i Gensån. Ett nytt möte planeras till hösten och Länsstyrelsen får undersöka om man kan få tag i någon lämplig konsult att hjälpa till med arbetet, som planeras till 2025 och 2026.

Monika Utter, ordförande.

Kretsens årsmöte 2024

Kretsen höll sitt årsmöte den 21 mars på Gammelgården i Ludvika. Efter mötesförhandlingar och fika höll Thorild Jonsson  en mycket uppskattad bildvisning.

Protokollet för mötet, verksamhetsberättelsen för 2023 samt verksamhetsplanen för 2024 bifogas. Man kommer åt dem genom att klicka på rubriken ovan.

Författarsamtal

Tre kommande intressanta möten med författare:

Tisd. 20 februari kl. 18:00 på Smedjebackens bibliotek: Möt Stefan Strömberg i ett samtal om vår gemensamma värld och framtid.  Ett samtal som tar avstamp i senaste boken Mellan oss skapas världen – känslor och tankar om vår enda jord, som han skrivit ihop med Nette Wermeld Enström.

Tisd. 5 mars kl. 17:30 på Ludvika bibliotek: Janolof Hermansson och Anders Janols presenterar sin nya bok Hotade och Sällsynta Svampar i Dalarna.

Tisd. 12 mars kl. 17:30 på Ludvika bibliotek: Möt den augustprisbelönade författaren och hobbyornitologen Tomas Bannerhed i ett samtal om natur och litteratur och om fåglarnas betydelse för oss människor. Han är aktuell med boken Hemma vid myren.

Om du klickar på rubriken ovan dyker det upp ett fält med relaterat innehåll där du kan klicka vidare för lite mera information.

 

Tack för i år – och nya tag 2024

Tack för ditt stöd till Naturskyddsföreningen under året! Nu önskar vi dig sköna helger kring jul och årsskifte, värme, vila, avkoppling och god samvaro med dina medmänniskor.

Inför 2024 behöver vi dina idéer kring vad du vill ska hända lokalt i föreningen och vad du kanske själv skulle vilja bidra med. Den 18 januari kl. 18.00 har vi ett öppet möte på zoom för att planera årets verksamhet. Vi återkommer efter nyår med inbjudan och information om hur du anmäler dig. Sedvanligt årsmöte hålls sedan i 21 mars.

Vi kommer att fortsätta bistå Ludvika kommun i arbetet för ny skogsstrategi och miljöstrategi. Vi kommer att fortsätta slåttra och jobba med blomrika vägkanter. Vi vill skydda hotade naturskogar vartefter de avverkningsanmäls. Det arbetet innebär inventeringar som kan resultera i överklaganden till Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Vi ser det också som viktigt att föra ut relevant information i lokalpress och vid olika evenemang. Vad mer tycker du vi ska göra i rådande kris för klimat och biologisk mångfald? 

Som avkoppling vill vi ha några exkursioner till naturreservat eller andra fina naturområden i närheten. Har du idéer om lämpliga besöksmål?

Vi vill få in fler som kan arbeta aktivt i föreningen! Kom med om du tycker arbetet för att skydda naturen är viktigt.

Styrelsen för Västerbergslagens Naturskyddsförening

Hot mot Miljöförsvarare

Gå in på länken allra längst ned så hittar du info om hot mot miljöförsvarare – ute i världen, men även här i Sverige.
(Namninsamlingen lyckas jag för ögonblicket inte ta mig fram till.)
Bengt Lundborg
.

Svamputflykt till Kalkberget

Säckjordstjärna.

Strax norr om Skenshyttan, precis innanför gränsen till Borlänge kommun, ligger Kalkberget, ett litet område som i äldre tider exploaterades inom järnhanteringen. Där finns ett kalk- och marmorbrott samt rikligt med gropar efter järnmalmsbrytning. Mineralerna i marken är synnerligen gynnsamma för svampar så att där finns många rödlistade, sårbara och sällsynta svamparter. Man har till och med hittat en art som inte ens finns beskriven i litteraturen. I början av 2000-talet hotades området  av långt framskridna planer på skogsskövling. Genom intensivt agerande, av bland annat Anders Janols, stoppades dock planerna och området åtnjuter idag i vissa delar biotopskydd, för andra delar finns naturvårdsavtal.

Svampklubben Skogsriskan, anförd av Anders Janols, Anna-Greta Bengtsson,  Bo Karlstens och Cecilia Rastad, arrangerade den sista september en svamputflykt till området. Västerbergslagens naturskyddsförening anslöt till utflykten och det gjorde även en grupp studenter inom natur- och skogsvård vid Klarälvdalens folkhögskola. Totalt var vi cirka 25 deltagare. Området genomsöktes av spontant bildade grupper som sedan samlades för sortering och utvärdering av fynden: matsvampar på gröna tallrikar, giftiga svampar på röda tallrikar, olika intressanta svamparter på rosa och vita tallrikar.

En lyckad utflykt som gynnades av bra väder, sol och lagom vind som höll mygg och älgflugor borta. Ett stort tack till Skogsriskan!

Bengt Lundborg

 

Utvärdering av svampfynd.

Pajsoåns Vattenlandskap

 

Pajso nedanför Vännebo kraftstation.

Ett projekt har påbörjats för att återställa den strömmande ån med sina naturliga hinder. Från att tidigare ha varit flottningsled på vissa ställen vill man lägga tillbaka stenar mm i ån för att gynna flodpärlmusslan som behövs för att öringen ska trivas. Projektet kommer att ta flera år och är ännu bara i planeringsstadiet. Stora Enso (med projektledare Niklas Trogen) är huvudman och det ingår folk från Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningen, Jägareförbundet, VB kraft, (som förestår Vännebo kraftstation) samt Ludvika kommun (representerad av Daniel Svensson och vår nya kommunekolog Anki Alfredéen). Från vår krets av Naturskyddsföreningen deltar Janolof Hermansson och undertecknad.

Som ett led i arbetet gjorde arbetsgruppen onsdag den 13 september ett studiebesök vid Sönntjärnsmossen i trakten av Gänsen. Det är en mosse som Länsstyrelsen har återvätt i närheten av Pajsoån. Våtmarker är viktiga som kolsänkor, för bevarande av biologisk mångfald och för att utjämna höga vattenflöden. Att återväta en våtmark är ett stort arbete, som kräver speciella åtgärder. Man hade fått fälla en del klen skog i kanterna, och dessa träd fick sedan tjäna som del av fyllning ovanpå de uppdämda kanter, som åstadkoms av uppgrävd torv, som lades torv mot torv i kanterna av mossen. En del uppgrävda, vattenfyllda stora gropar blev resultatet innanför kanterna, och mellan dem lades ”stoppar” av torv för att vattnet skulle stanna kvar. En del stoppar gjordes också av morän och var längre, allt för att vattnet inte skulle leta sig ut. Bilden nedan visar en kant av den återvätta mossen. Man får se efter 15 år, om åtgärderna varit tillräckliga.

Dagen avslutades med ett besök på Vännebo kraftstation, där Pajsoån flyter lugnt nedanför stationen.

Monika Utter

I en ny rapport framtagen av naturskyddsföreningen och WWF, Porlande bäckar och brusande älvar – värden och nyttor i fritt strömmande vatten, finns fakta och konkreta rekommendationer om hur man ska ta hänsyn till olika värden i fritt strömmande vatten. Det handlar om såväl biologiska värden i form av ekosystem och biologisk mångfald, ekonomiska värden i form av fiskemöjligheter och turism som mer svårfångade värden som skönhetsupplevelser och naturens egenvärde. Se https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/porlande-backar-och-brusande-alvar-vardet-i-strommande-vatten/

Återvätning av Sönntjärnsmossen.