Verksamhetsplan 2025

Planen antogs på årsmötet 13/3. Punkter kan komma att ändras och nya aktiviteter kan tillkomma. Håll utkik i Aktivitetskalendern som uppdateras efter hand.

4/2    Arne Müller (Ludvika bibliotek)

1/4    Träff med Stad och Landnätverket

26/4 Klädbytardag

30/4 Skogsutställning från skogsgruppen Gävleborg
(Ludvika bibliotek från 30/4 genom Earth Week och Dan Andersson-veckan; därefter Smedjebackens bibliotek i ytterligare tre månader).

4/5    Utflykt till Nyckelmyran på fågelskådningens dag.

20/5  Utomhusaktivitet med Emelie Envall från riks (Earth Week)

20/5  Kvällsföreläsning med Emelie Envall om biologisk mångfald (Earth Week)

22/5  Vi gräver lupiner längs cykelvägen på Biologiska mångfaldens dag (Earth Week)

          Skogsföreläsning?

6/6    Vi gräver lupiner vid Storslätten, eventuellt i samarbete med lokala vägföreningen.

16/8   Slåtter vid Nedre Pundet

6/9    Slåtter vid cykelvägen, Brunnsvik för att skydda skogsklockorna

14/9   Svampexkursion vid Hemshyttan i samarbete med föreningen                     Skogsriskan

v. 40  Miljövänliga veckan

Bengt Lundborg

Årsmöte, kretsstämma 13/3

Torsdag 13 mars klockan 18.00 på Ludvika Gammelgård.
Sedvanliga årsmötesförhandlingar enligt dagordningen.
Därefter fika. Janolof Hermansson visar bilder ur sin svampbok.

Dagordning vid årsmöte, kretsstämma, med Västerbergslagens krets av NF 2025 03 13.

  1. Stämmans öppnande
  2. Frågan om stämman blivit behörigen utlyst
  3. Val av ordförande för stämman
  4. Styrelsens val av sekreterare för stämman
  5. Val av två justerare, tillika rösträknare, som jämte ordförande justerar protokollet
  6. Fastställande av dagordning
  7. Presentation av verksamhetsberättelsen
  8. Revisorernas berättelse delges
  9. Kassarapporten delges
  10. Frågan om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning
  11. Fastställande av verksamhetsplan
  12. Presentation av valberedningens förslag
  13. Beslut om antalet kretsstyrelseledamöter och mandatperiod för dessa
  14. Val av ordförande för kretsen, tillika ordförande i kretsstyrelsen
  15. Val av övriga styrelseledamöter och eventuella suppleanter
  16. Eventuella fyllnadsval
  17. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter
  18. Val av valberedning till 2026
  19. Ärenden som kretsstyrelsen förelägger stämman: val av fyra ledamöter till Länsstämman och ev. suppleanter. Stämman blir i Siljansnäs den 6 april.
  20. Ärenden som väckts genom motion
  21. Stämmans avslutande

Hållbarhetspris till Västerbergslagens Naturskyddsförening

Monika, Ola och Gunilla tar emot priset.                       Foto Petra Holmlund

Samarkand delar årligen ut ett näringslivspris inom miljö och hållbar utveckling. I år tillföll priset Västerbergslagens Naturskyddsförening, vilket tillkännagavs på Samarkands kretsmöte på Luciadagen. På mötet togs prissumman 10 000 kronor emot av föreningens ordförande Monika Utter, vice ordförande Ola Prenner och kassör Gunilla Lundborg.

Vi gläder oss åt priset som ger oss möjlighet att göra något extra nästa år, t. ex. bjuda in någon bra föredragshållare. Och vi gläder oss lika mycket över att det ger uppmärksamhet kring Naturskyddsföreningens viktiga expertis och verksamhet på riks- och lokalplanet. Vi ser redan nu hur aktörer inom natur och miljö vill lyssna på oss. Vi hoppas nå flera medborgare som kan vara villiga att arbeta praktiskt i stort som smått med de utmaningar vi står inför inom klimat och biologisk mångfald, inte bara globalt utan även lokalt. Alla behöver samverka i dagens planetära nödläge.

Saxat från Samarkands hemsida:
”AB Samarkand2015 startades 2002 och är ett utvecklingsbolag med verksamhet inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Tillsammans arbetar vi med att utveckla regionen och för att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Förutom en attraktiv arbetsmarknad är möjlighet till bra utbildning, samhällsservice och en livsmiljö som tilltalar hela familjen också viktiga delar.”

Prismotiveringen:
”Västerbergslagens Naturskyddsförening har genom sitt passionerade och långsiktiga engagemang blivit en viktig aktör för hållbarhet och naturvård i vår region.

Deras arbete bidrar inte bara till att skydda och bevara miljön, utan även till att inspirera lokalsamhället att aktivt delta i omställningen till en hållbar framtid.

Deras arbete med att förstärka och lyfta fram vår regions rika naturmiljöer, från blomstrande ängar till djupa skogar och rena vattendrag, erbjuder inte bara rekreation och livskvalitet för invånare och besökare, utan också en konkurrensfördel för företag och investeringar som värdesätter hållbar utveckling.”

Samarkand beskriver motiveringen mera utförligt på sin hemsida: https://www.samarkand2015.com/2024/12/13/sv-SE/v%C3%A4sterbergslagens-naturskyddsf%C3%B6rening-vinner-%C3%A5rets-h%C3%A5llbarhetspris-46874613

Nya Ludvika Tidning har en artikel om prisceremonin:
https://www.nyaludvikatidning.se/2024-12-13/hallbarhetspriset-till-naturvanner-fantastiskt-roligt/

Bengt Lundborg

Vård av finnklint vid Sporrberg

Sporrberg är ett Naturminne som enligt Naturkartan har anor från 1600-talet. Det var som störst under slutet av 1800-talet, med som mest ett 10-tal familjer. Kvar i dag finns enbart ruinen av en ladugård. På området förekommer Finnklinten, som tros ha kommit med finska nybyggare i mitten av 1600-talet. Finnklinten är en flerårig ört som kan bli 80 cm hög och har en bladig stjälk. Den trivs bäst i öppna marker och blommar där åkrar och ängar en gång låg och hittas bara på ett fåtal platser i Sverige. Blomningen sker normalt i slutet av juli till början av augusti.

Västerbergslagen naturskyddsförening har tidigare vårdat finnklinten i området, men det sköts numera av Länsstyrelsen. Förra året besökte vi platsen tillsammans med Länsstyrelsen för att inleda försök för att se hur olika åtgärder av slåtter eller inte slåtter påverkar bestånden av finnklint; se hemsidan 23/9 2023.

Fredag den 13 september i år återvände vi, två tjänstemän från Länsstyrelsen tillsammans med Ola, Gunilla och Monika från kretsen, till Sporrberg för att försöka se resultaten från skötseln av finnklinten. Vi fortsatte på temat från i fjol med att mäta upp samma tre rutor 5x5m, som delades i fyra kvadranter. Testområdet utökades med en fjärde ruta. Vi räknade antalet stänglar och plantor av finnklint i respektive område, vilket antecknades. Sedan utförde vi olika slag av skötsel med slåtter med eller utan räfsning och någon ruta lämnades orörd.

Vi kunde nog inte utläsa något resultat av fjolårets skötsel, mera konstatera, att det varit en gynnsam sommar för klinten, som brer ut sig på hela området och på vägkanterna. Den skogsavverkning som skedde för ett antal år sedan har troligen haft en bra effekt då det blev mycket ljusare på området.
Monika Utter

Exkursion till Jätturn

 

Naturreservatet Jätturn är på 50 ha och ligger i nordvästra hörnet av Smedjebackens kommun. Det omfattar sjöarna Jätturn, Vitturn och västra stranden av Sävsjön och omgivande delvis brant terräng. Man kommer till området från en parkeringsplats vid dammen vid sjön Tunsans utlopp. Den hittar man alldeles vid slutet av en 4 km lång grusväg från ett avtag strax norr om Pollackssund längs med väg 635 mellan Smedjebacken och Ulfshyttan. Vandringsleden till Jätturn är rik på rötter och stenar (stavar är obligatoriska för en gammal gubbe som undertecknad) och är riktigt trolsk med jättestora mossiga flyttblock och urgamla granar.

John Bauer-natur längs stigen till Jätturn. En trolsk granrot.

Jätturn är mest känt för sin grotta som man kan ro in i med en eka från en fin rast- och eldplats som ligger på motsatta stranden. Bergknallen med grottan består av urkalksten, som är mycket ovanlig i Dalarna. Det bidrar till områdets frodiga växtlighet med många sällsynta arter. Här finns ovanliga kärlväxter, svampar, lavar och mossor. Området har lämningar efter två torpställen med anor från 1600-talet, Jätturvallen på höjden söder om Jätturns grotta och Lilla Bråfall vid Sävsjöns södra ände.

För tredje årets i rad genomförde vår krets en utflykt i samverkan med svampklubben Skogsriskan. Lördagen 14 september detta år bjöd på skönt och soligt väder när vi ställde kosan till Jätturn för en lyckad och lärorik exkursion.

Matrast vid Jätturvallens gamla torpställe. Stående våra guider Janolof Hermansson och Anders Janols.

Våra guider är specialiserade på svampar och lavar och därför är det sådana arter som registrerats i Artportalen: olivspindling, gulspindling, honungsvaxskivling, vit tuvskivling, navlad taggsvamp, rynkskinn, citronticka, lakritsriska, svavelriska, gulkremla, fjällig taggsvamp, gulmjöl, grå nållav, skägglav, traslav, dvärgtufs, fjällig filtlav.

Text och foto: Bengt Lundborg

 

Världens längsta blomsteräng – till hösten

Cykelvägen mot Iviken. Foto: Monika Utter.

Att gynna ängsfaunan kräver några insatser under året. I början av säsongen behöver man rensa bort invasiva växter, lupiner, kanadensiskt gullris, jättebalsamin och liknande. I slutet av säsongen, när ängsväxterna har fröat av sig, bör man i många fall hjälpa till att magra ut jorden genom slåtter och att sedan räfsa undan gräset.

Längs cykelvägen från Ludvika mot Sunnansjö och Grangärde vårdar vi två sträckor inom projektet Världens längsta blomsteräng, som vi tidigare skrivit om här. Kommunen står för slåtter längs vägen och Monika, Gunilla och Ola har varit ute med räfsor. Bilden visar resultatet efter räfsningen där cykelvägen tangerar Iviksvägen.

Projektet drivs av Naturskyddsföreningen på riksnivå med stöd från Postkodlotteriet. Vi inom Västerbergslagens krets gick med som pilotkrets från början för tre år sedan och vårdar fyra sträckor. I hela landet är i dagsläget 393 vägkanter registrerade inom projektet med en total längd av 447 km. Det är knappt hälften av ambitionen, som är att nå upp till 100 mil.

Text: Bengt Lundborg

Sedvanlig slåtter vid Nedre Pundet

Ola och Ulf med lie. Bengt river ljung i bakgrunden. Bild: Monika Utter.

Det lilla området Nedre Pundet mellan Norhyttan och Gänsen är växtplats för några arter av skyddsvärda låsbräknar och orkidéer. Den 11 augusti samlades vi sex trotjänare från föreningen vid platsen för att försöka bidra till gynnsamma livsbetingelser för de intressanta arterna. Det gör vi genom att magra ut marken med slåtter och genom att rensa bort ljung, sly och nedfallna kvistar från området. Kattfoten trivs på den magra marken och har brett ut sig på senare år och bildar bitvis täta mattor. Längs vägkanten frodas lupinerna och hotar att tränga sig in på området.
Förekomsten av det ömtåliga arterna varierar från år till år beroende på hur växtsäsongen har varit. I år har det varit tidig blomning och vi såg en enda låsbräken och en nattviol. Smultronsäsongen är nästan över men några läckra smultron fanns fortfarande.

Text: Bengt Lundborg

Fjärilsvandring vid gruvmuseet

För att gynna den biologiska mångfalden har växtligheten vid gruvmuseet fått breda ut sig fritt över stora ytor och slåtter sker först sedan växterna fått fröa av sig. Vid första anblicken kan man undra vad det är för människor långt ute bland ogräset! Jo, det är entusiaster från Naturskyddsföreningen i Västerbergslagen som letar fjärilar och insekter på ängarna vid gammelgårdens gruvmuseum.  Sex intresserade medlemmar hittade under söndagsförmiddagen (21/7) flera arter av fjärilar, dock inte den Sexfläckiga bastardsvärmaren, en svart och rödfläckig vacker fjäril som kan utsöndra vätecyanid och som har setts där förr om åren. Av fjärilar sågs bland annat Amiral, Citronfjäril, Silverstreckad pärlemorfjäril, Ängspärlemorfjäril, Kål- och Rapsfjäril, Mindre tåtelsmygare, Vinbärsfuks och Luktgräsfjäril. Av övriga insekter observerades  bland annat Myskbock, en metallglänsande rätt stor sak i grönt, blått eller brons, Blå jungfruslända, även den metallglänsande, och Nässelplattpiga.

Monika Utter och Bengt Lundborg

Bilder: Thorild Jonsson, Lars Ström,
Monika Utter och Gunilla Lundborg

Myskbock.

Nässelplattpiga.

Blå jungfruslända.

Vinbärsfuks,