Vid Skifsen söder om Fredriksberg bosatte sig skogsfinnar för ungefär 400 år sedan. Ända fram till 1940-talet har det funnits fast boende på platsen, men då revs byggnaderna och det planterades skog. Sedan 2005 har ideella föreningen Skifsens Vänner arbetat med att åter bygga upp en finngård på platsen. Nu finns åter rökbastu, ria och rökstuga, och en svenskstuga är under uppbyggnad.

I juli hölls den populära Säfsenveckan för 26:e gången med olika arrangemang i de traditionsrika byarna kring Säfsnäs. Skifsendagen inföll i år den 10 juli, och sedan ett antal år deltog vi från Naturskyddsföreningen för att ”på plats” informera om natur och naturskydd. Vi bidrog med ett populärt natur-quiz för barn, den så kallade naturfalken, och med bokförsäljning.

För andra året genomförde vi också en fjärilsvandring i området. Vi hittade arter typiska för skogsbygder med mossar, kärr och hyggen, totalt bara 6-7 arter, betydligt färre än i bördigare trakter. Karaktärsarter är olika pärlemorfjärilar, bland annat myrpärlemorfjäril, och den vackra svavelgula höfjärilen.

Två infångade exemplar av myrpärlemorfjäril.

Jag deltog som ombud för Västerbergslagen på Naturskyddsföreningens riksstämma i Västerås 16–18 juni 2023. Vartannat år hålls riksstämma, där stämman avgör styrelsens uppdrag 2 år framåt, och vartannat år riksmöte, där det handlar om kretsarnas och länskansliernas arbete. 

Flera viktiga frågor avhandlades: ny styrelse för 2 år framåt, ny ordförande, bearbetning av framstegsstrategin att gälla 4 år framåt och stadgeändring, eftersom många sett behov av mer återbäring till kretsar och länskanslier.

Vem ska efterträda Johanna Sandahl som ordförande efter 9 år? Precis som när hon blev vald föredrog man nu en ung kraft framför beprövad erfarenhet. Beatrice Rindevall blev vald med stor majoritet, och konkurrenten Karl-Axel Reimers lovade bidra med sin kunskap och erfarenhet.

Hur ska fördelningen ske av medel till regioner och kretsar och till Rikskansliet? Nu bestämdes att 35 % av gåvor överskjutande 50 miljoner ska gå till periferin, att Riks kan ta arbetsgivaransvar perifert när så behövs och att man för övrigt kan söka bidrag för sina verksamheter utanför ordinarie söktider. 

Hur ska föreningen bäst stödja Norrbotten och Västerbotten där det nu sker så stora ingrepp på naturen? NF ska göra sitt yttersta – dock oklart nu hur och hur mycket. Att styrelsen har bristande representation från norra delen av landet ska tas med i valberedningens kalkyl framöver.

Naturskyddsföreningen är en politiskt och religiöst opartisk, demokratisk sammanslutning som drivs av vilja till samsyn, inkludering, respekt för varandra och framför allt för naturens behov. Vi vet att våra liv hänger på om naturen ger oss utrymme att leva. Miljöarbete har i politiken ofta betraktats som en finess, ett särintresse, när pengarna så tillåter – fastän biologisk mångfald och ett klimat i tillräcklig balans i själva verket är oundgängliga för vår överlevnad. 

Varje gång jag är på riksstämma gläds jag åt vår förening som faktiskt gör skillnad genom styrkan hos sina hängivna medlemmar och sin samlade expertis!

Gunilla Lundborg

I området runt Trollugnsberget i nordöstra hörnet av Smedjebackens kommun projekteras en större vindkraftspark och Västerbergslagens Naturskyddsförening har deltagit i samråd kring naturvårdsfrågor inför etableringen. Den 10 juni gjorde vi från föreningen ett studiebesök i ett litet område vid Gölbäcken, Knapptjärn, i sydvästra hörnet av projektet. Området karaktäriseras av gammelskog med höga naturvärden. Syftet med besöket var att vi ville få en första överblick över artriktedomen. Janolof Hermansson guidade kunnigt.

Mest slående var den rikliga förekomsten av den fridlysta orkidén knärot, vi fann minst hundratalet plantor på åtta platser. Även lavar och tickor förekom riktligt, bl a gulmjöl och ullticka. Vi hittade blommor av den vackra vårärten samt hackmärken efter tretårig hackspett. Överallt ser man urgamla och nyare lågor efter fallna träd. Känslan inför denna härliga gammelskog är att den borde bevaras med status som naturreservat.   

Om man googlar på ”Världens längsta blomsteräng” kommer man till naturskyddsföreninges presentation av ett projekt med det namnet. Där säger man inledningsvis:

I takt med att slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt i Sverige har både ängsväxter och pollinatörer så som bin, humlor och fjärilar blivit allt färre. Nu är det dags att ta till vara på en ofta bortglömd yta, nämligen landets alla vägrenar.

Riksföreningen har fått 18 Mkr från Postkodlotteriet för att driva projektet under tre år och ambitionen är att kunna nå upp till 100 mil artrika vägkanter. Vi i Västerbergslagen gick med som pilotkrets i uppstartsfasen förra året (tillsammans med några få andra kretsar). Man ville få in erfarenheter från det praktiska arbetet i olika delar av landet och samverka kring projektets hemsida och rapporteringen av data. I nuläget har man kommit upp till ca 10 mil vägkanter i projektet, vilket är 10 % av målet.

På projektets hemsida på naturskyddsforeningen.se finns rikligt med information för den som är intresserad. Där får man reda på vad projektet går ut på, vad som karaktäriserar en bra växtmiljö, vilka miljöer som är mindre bra, hur man kan utmagra marken på en växtplats, hur man blir med och hur man rapporterar. Sträckor som är med i projektet märks ut med denna skylt vid början och slutet av sträckan. Skylten är i A4-format och behöver plastas in för att klara att stå ute.

Om du känner till någon sträcka med fin växtlighet som du skulle vilja vårda, förbättra och inventera är du väldigt välkommen att bli med i projektet. Det är viktigt att ta reda på vem som är markägare. Privata markägare behöver kontaktas och ge  sitt bifall. Kommunen är positiv till projektet, men behöver tillfrågas om vägen är kommunal.

Trafikverkets vägar ägnar vi oss inte åt; de har ett eget projekt för att sköta vägkanter med värdefull växtlighet men är tacksamma för tips om intressanta fynd. Hör av dig till oss så hjälper vi dig med att registrera din vägkant och komma igång.

Kretsens kontaktperson är Bengt Lundborg, bengtlundborg@icloud.com, 070-581 85 83.

VLB i Västerbergslagen

I dagsläget har vi valt ut fyra sträckor, alla belägna i Ludvika kommun. De beskrivs kortfattat nedan. Väkommen att besöka dem och hitta rariteter.

1. Cykelvägen efter Skuthamn

Sträckan börjar vid rastplatsen bortom Skuthamn och sträcker sig in i Iviken. Det finns rik förekomst av den sällsynta banklinten ner mot sjön i början av sträckan och ett inhägnat område med brudsporrar vid Iviken. Sträckan har mestadels mager jord och är mycket örtrik vid Iviken. Tyvärr är det gott om lupiner här och där. Kommunen utför sen slåtter, men det slagna behöver räfsas undan.

På den biologiska mångfaldens dag, 22 maj varje år, gräver föreningen upp lupiner längs sträckan. För ett antal år sedan började vi med det på Roths äng och har sedan arbetat oss ut längs cykelvägen förbi Skuthamn och till den aktuella sträckan. Välkommen att komma med grep e dyl och delta.

2. Cykelvägen vid Brunnsvik

Från den nedre parkeringen vid Brunnsvik når man sträckan efter några hundra meter NV längs cykelvägen. Sträckan är vald för den fina förekomsten av skogsklockor; sist vi räknade var det runt 100 plantor. Kommunen utför sen slåtter.

3. Storslätten

Sträckan ligger längs vägen mellan Storslätten och Laxsjön. Markägare är Stora Enso samt en vägförening. Södra delen är mycket rik på orkidéer. Lupinerna konkurrerar dock om utrymmet längs delsträckan. Sträckan har inventerats av John Ohlanders som fann hela 141 arter.

4. Bagghyttan

Sträckan ligger längs en liten väg S om vägen mellan Laxsjön och Tuna-Hästberg. Markägare är Stora Enso som är positiva till vårt initiativ. Sträckan är mycket örtrik, särskilt vid den öppna platsen där hyttan låg, nära utloppet från Laxsjö-Flatnan till Långsjön. Bland annat har vi hittat fältgentiana, både vid sträckans början och dess slut. Platsen vid hyttan frekventeras av husvagnar, vilket väl får ses som ett visst hot mot växtligheten. För närvarande slyröjer Stora Enso vart tredje år.

Välkomna till årsmötet 14/3 kl 18:00 som hålls på Ludvika Gammelgård som vanligt. I år bjuder vi på tårta!  Vill du ha årsmöteshandlingarna på mejl, kontakta Monika Utter, 070-581 34 60

Vi ses!

Nu bör man även tänka klimatsmart angående pensionen. Välkommen på information och en fika tisdagen den 4:e februari klockan 18-20 på Ludvika bibliotek.

Här medföljer en bilaga där du kan läsa vad som står i vår skrivelse angående det eftersatta miljöarbetet i Ludvika Kommun.

Länk till SKRIVELSE